Hoppa till sidans innehåll

Historia


Vem fan e den där ELSA – en historia

om ett gäng lagom sportiga akademiker

 

 

Prolog:

Våren 2002 byggde Mälardalens högskola om sina lokaler i kvarteret Verktyget i Eskilstuna. Kunderna till studentidrottsföreningens café (Café Arena) uteblev och tyvärr hann man inte stoppa varuleveranserna och entlediga personalen förrän konkursen var ett faktum. I förlängningen ledde Café Arenas konkurs även till att den anrika studentidrottsföreningen Eskilstuna Studenters IF (ESIF) kursade, eftersom föreningen drev caféet. På sin tid var ESIF en mycket aktiv och välmående förening – delvis på grund av intäkterna från Café Arena. Så det blev ett stort tomrum i Eskilstunas studentliv när föreningen gick omkull. Ett tomrum som först två år senare fylldes av ELSA – Eskilstuna Lagom Sportiga Akademiker.

 

Under senvåren 2002 väcktes frågan om vem som skulle arrangera ESIF:s årliga skidresa till Tigo skiweek (senare Campus skiweek och Studentkortet skiweek) i Åre 2003, eftersom föreningen gått i konkurs. Två studenter som redan under ESIF:s sista Åreresa i månadsskiftet januari/februari 2002 varit kandidater som blivande projektledare (vi kan kalla dem Alexander ”Tolle” Tollsner och Klasse Bringert), traskade i september ned till Kårens dåvarande vice ordförande Heidi Pulkkinen. Heidi beviljade på stående fot ett lån på drygt 10 000 kr, för att täcka föranmälningsavgiften. Alex & Klasse bokade en buss för 70 personer, traditionsenlig sittning på Bygget sista kvällen, samt 30 bäddar på Torvtaket och 40 bäddar i Åre Fjällby. Resan var räddad och ännu ofödda ELSA började identifiera två blivande eldsjälar…

 

Åreresan 2004 roddades av en avdankad elitgymnast och tillika innovationsstudent vid namn Niklas Pettersson. Sedan Skistar klantat ihop en dubbelbokning i Åre Fjällby, var det nära att de partyglada Eskilstunastudenterna hamnade i avlägsna Björnen eller – ännu värre – i norrbaggarnas egen ödeby Tegefjäll. Dessbättre löste sig bokningen till slut och ett 30-tal bäddar kunde lösas i Åre Fjällby, medan övriga 40 fick betala lyxfrukost- och partyentré-tillägg på Dippan. Kanske var det där – en sen kväll i något av hotellrummen på Dippan, som embryot till ELSA blev till – för ca nio månader senare hade den nya föreningen sett dagen ljus.

 

Uppstarten

Hon (Heidi Pulkkinen) kom som ett yrväder en aprilafton och berättade att en kille vid namn (Chun) Bond (Wu) kommit in till henne på kontoret. Han ville starta upp ESIF igen! Efter två års förslappning bland stadens studenter skulle det åter arrangeras innebandy, fotboll och volleyboll för studenter, av studenter! Budskapet spred sig som en löpeld inom Eskilstunas innersta krets av engagerade studenter: Bond vill starta upp ESIF! Hurra, ropade de flesta. Kul! (bara jag slipper vara ordförande), ropade andra, som till exempel jag själv, Alex och några till. Dessbättre ville Bond vara ordförande och hans klassis, stockholmsbönan Tilde Christiansen, kandiderade som vice. Själv satt jag på studenttidningen Kåranens dåvarande redaktion (ESIF:s tidigare kansli), mellan huvudentrén till Studenternas Hus och Sax&Kam och gjorde tidning tillsammans med sillstrypar’n Svante Fransson från Orust, när Heidi kom in och yrvädrade nyheten att ESIF kanske skulle återuppstå. Svante lurades med som info- och PR-snubbe tillsammans med mig och ganska snart var även Alex med som ledaransvarig. ”Tolle” tvingade sin korridorkamrat Mattias ”Ryssen” Ivanov att vara sekreterare och redan under senvåren knöts Maria Samuelsson (volleyboll), Richard Andersson (innebandy), samt Jenny Almström och Elin Håkansson (fotboll) till föreningen som aktivitetsledare.

 

Heidi såg också till att civilmaskin-ekonomen Fredrik Thyselius engagerades som kassör och att Krister ”Krille” Rubensson, som drivit illustratörsinnebandy i egen regi i två år och styrt upp Ralf Edström Cup i fotboll på Balsta 2003-2004, engagerades som projektledare i föreningen. Heidi säkerställde också att en kontakt etablerades med Henna Andersson (numera fru Schmidt) på Studenthälsan. Innan ESIF gick i konkurs hade Henna nämligen kombinerat jobbet på MDH med en halvtid inom ESIF.

 

Under sommaren 2004 jobbade vi på kvällarna efter sommarjobbet, höll kontakten via mail och telefon, eftersom de flesta av oss som skulle sitta i styrelsen hade lämnat Eskilstuna och åkt hem till olika delar av landet över sommaren. När vi återsamlades i början av augusti hade Bond fått fram en mall för stadgar, Alex hade börjat beställa ledartröjor och boka hallar, medan Heidi hade lobbat hos kårstyrelsen och högskoleledningen för att vi skulle få startbidrag. Svante och jag hade konstaterat att föreningen inte kunde heta ESIF, eftersom man då skulle ha fått ta över konkursboet och därmed en ekonomi ur balans. Efter att ha ratat namnförslag som StuM (Studentidrotten Mälardalen), ESSS (Eskilstuna Studentsportarsällskap) och EAIF (Eskilstuna Akademiska Idrottsförening) började vi fundera över vilka associationer vi ville att namnet skulle ha. Vi kom fram till att föreningen skulle hålla på med 100 % studentidrott, att aktiviteterna skulle vara öppna för alla studenter; tjejer och killar, damer och herrar – även gymnasieelever och alumner skulle vara välkomna. Ganska snart dök idén om att utgå från ett tjejnamn/tantnamn som började på E – och ha med något ord som signalerar öppenhet och bredd. Efter många ratade tjejer, damer och tanter föll alla bitar på plats när akronymen ELSA skulle fyllas med innehåll. Eskilstuna, lattjo lajban, lagsport, LAGOM – klart vi ska vara lagom! Ett ord som visserligen inte går att översätta, men samtidigt ett ord som är så himla skönt: Lätt&Lagom, Sport&Lagom, Lagom sportiga! Vid det här laget hade vi börjat få rätt bra koll på vad Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) var för något, att akademisk idrott var synonymt med studentidrott och att innebandy faktiskt var vanligare inom den akademiska idrotten än schack. Bra, då kunde vi motivera varför A:et i ELSA skulle stå för Akademiker. Nu saknade Eskilstuna Lagom Sportiga Akademiker bara en logga och en profilfärg. Svante började rita och ganska snart hade vi en stiliserad lagerkrans och en enkel figur bestående av två bananer och ett äpple i en cirkel. Kompletterat med text i en rundad version av Arial var loggan redo att hamna på T-shirts, foldrar och affischer.

 

Den första terminen (HT2004) lockades över 100 medlemmar att gå med i föreningen för att kunna delta på volleybollen, innebandyn och fotbollen. Några tappra själar spelade också basket. När de 70 platserna i bussen till Åre släpptes fick ELSA ytterligare ca 50 nya medlemmar, eftersom bara ELSA-medlemmar fick åka med till Åre. Under hösten åkte jag och Svante till Lund och deltog vid SAIF:s förbundsmöte (läs mer om erfarenheterna från detta möte på sidorna 8-9 i SAIF:s årsbok 2004-2005: http://www.studentidrott.se/pdf/forbundet/verksamhetsberattelse/arsbok_04-05.pdf). Där fick vi bland annat veta att vi kunde söka pengar från Handslaget, vilket resulterade i 20 000 kr till Studentcykelns dag och 90 000 till Vilsta Frisbeegolf.

 

Mitt uppe i genomförandet av de två Handslagsprojekten började det bli dags för ELSA:s första årsmöte. Både jag och Alex hade genom fyllnadsval hamnat i kårstyrelsen och alla andra (utom Tilde) kände att de var färdiga med ELSA efter knappt ett år i styrelsen. Dessbättre lyckades min och Alex drömrekrytering. Skidläraren, scouten och lagom sportige innovationsstudenten Erik Hennerdal antog utmaningen att överta ordförandeklubban! Alex korridorsgranne Micke Forsmark tog över som ledaransvarig, de starkt skinande textdesignstjärnorna Therese Ahlberg och Ida Thuresson axlade ansvaret som PR- och infoansvarig, respektive sekreterare. Båda två gick för övrigt i undertecknads fotspår och jobbade som heltidsarvoderad informatör i Mälardalens Studentkårs styrelse. Läs mer om verksamhetsårdet 2005-2006 och om Eriks tid som ordförande på sidorna 18-19 i SAIF:s årsbok 2005-2006: http://www.studentidrott.se/pdf/forbundet/verksamhetsberattelse/arsbok_05-06.pdf.

 

Efter Erik halkade David Lihv (på ett bananskal) in som ordförande. David har inte bara byggt denna hemsida, utan också styrt upp en rad arrangemang, sponsorsamarbeten och sett till att också dagens Eskilstunastudenter håller sig i form och värnar om sin hälsa med ELSA, bland annat genom kom-i-gång-projektet våren 2007. Men om detta får David berätta själv en annan gång. Kör hårt alla lagom sportiga akademiker!

 

 

Klas Bringert

Textdesignstudent 2001-2004

Informatör, Mälardalens Studentkår 2005-2006

Projektledare, Nytt Kårhus Eskilstuna 2006-2007

 

Pressansvarig för ESIF, Student-SM i Multisport i Vilsta 2001

Åreprojektledare 2003, 2005 & 2006

PR- och informationsansvarig, ELSA:s styrelse 2004-2005

Styrelseledamot, Sveriges Akademiska Idrottsförbund 2006 – ff

Uppdaterad: 26 FEB 2008 11:11 Skribent: Klas Bringert

 mds

 

facebook

 

saif

 

 

mss

Postadress:
Eskilstuna Lagom Sportiga Akademiker IF - Akademisk Idrott
Elsa IF, Box 325
63105 Eskilstuna

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info