Det känns som vi är litet ringrostiga med en massa saker jag och Urianda. Det blir så när man inte tävlat på ett tag. I år har det inte blivit så mycket tävlande för oss. Under vår och försommar hade Urianda en virus, därefter fick hon en korsförlamning, förmodligen fick hon i sig betfor av misstag och hon tål ju inte stärkelse. Sedan var jag bortrest och när vi så skulle försöka komma igång fick jag en inflammation i en tand och tandben och kunde inte rida på 3 veckor. Vi har därför bestämt (tillsammans med Koppan) att Urri bara skall få gå låga klasser i år så att vi bygger upp henne långsamt. Hon har haft litet svårt att komma igen. Vilsta var bra och nära och som alltid välarrangerat. Bestämde oss för att "känna" på henne i en 1.10, fungerade hon inte hade vi ju nära hem. En lyckligare häst än Urianda får man leta efter. Kvällen före tävlingsdagen stod hon helt stilla när jag knoppade henne och på morgonen när vi skulle lasta sprang hon in i transporten. Stor fin bana med flera nya hinder och soligt och lagom varmt. Kunde inte bli bättre. Det tyckte inte Urianda heller utan hon gjorde sitt allra bästa och vi vann klassen. Det kändes så himla bra, är så jättenöjd med rundan. Bestämde oss därför att starta även 1.20. Det var en A:0:a, fort från början alltså. Vi gick ut i mitten på startfältet och min underbara häst var helt med på noterna. Hon gick att svänga som aldrig förr och vi vann klassen med drygt 4 sekunder!!!! En lyckad tävlingsdag alltså och en nöjd Urri fick åka hem med två fina täcken. Ett till sig och ett till "syrran". Nu skall hon få gå några tävlingar till på de här höjderna så kommer vi igen nästa år i de litet högre klasserna. Kram från Emily och Urianda
